Var och

kikade på hoppträning i ett annat ridhus i veckan som gick. Den träningen låg på alldeles rätt nivå, 60-80 cm höjd och lite lagom svåra övningar. Det hade varit kul att kunna säga samma sak om våra träningar. Men det är som det är just nu. Man får leva på hoppet hahaha 🙂 🙂 om att nivån kommer att öka så småningom allteftersom de andra i vår grupp blir bättre & bättre.

//Anders

Hoppträning 15/11-2016

Blir inte så roligt att läsa detta, men jag har tänkt beklaga mig…… igen.

Och innan det är någon som blir arg över detta inlägg, kom ihåg hur vi blev behandlade den tisdagen 21/6……..

Känner mig inte alls tillfreds med upplägget på hoppträningarna. Det påtvingade bytet av hoppgrupp har också slagit väldigt fel för mig och Malin….. Förra gången så var det markarbete, denna gången så var det vad vi fortfarande vill kalla markarbete. 3 bommar på ena långsidan på klossar = 25 cm, två kryss på medellinjen = 35 cm, två hinder stående lite snett  = 50 cm.

Träningen slutar 15 minuter innan full tid och det är inte första gången det händer. Malin & jag skulle utan vidare kunnat få hoppa mera och högre än de andra på slutet utan att det hade dragit över på tiden. Får den tråkiga känslan av att det är viktigare att få gå hem än att de som betalar lönen får valuta för pengarna.

Inga möjligheter att värma upp hästarna innan träningen börjar då man helt i onödan använder hela ridhuset. Robert behöver nästan 30 minuter på sig för att bli mjuk i kroppen och komma igång. Det skulle inte vara några som helst problem att minska ytan som används för träningen lite och sätta av en del för uppvärmning och avtravning av hästarna. Dessutom så kan man vara där så att man inte är i vägen för den som rider. Det går på P&J varför går det inte på hoppträningarna tycker det är en intressant fråga. Det fungerade också hur bra som helst när Erik höll i träningarna. En annan fråga som ligger i bakhuvudet är vems ide det var att flytta oss till denna hoppgrupp.

Har sagt det förut och säger det igen. Robert är fullständigt oengagerad på dessa höjder, finns inget eget driv i honom. Även om det gick ganska bra på sista rundan så är känslan fortfarande inget engagemang från hans sida. Efter sista rundan hade han visserligen fått upp lite engagemang då hade det varit roligt att få hoppa lite mera och framförallt högre än markarbete.

När flera av de andra i gruppen börjar fråga oss varför Malin & jag inte får hoppa högre så kanske det är ett tecken på att något inte är riktigt som det skall vara.

//Anders

“Man måste kunna hoppa lågt innan man kan hoppa högt!

 

En kommentar som vi fick höra för ett tag sedan, egentligen en kommentar som jag håller med om i mångt och mycke. Men samtidigt så tittar jag på den ur ett annat perspektiv. Jag och Morrishar tränat tidigare upp till 85/90 banor för Erik och det gjorde vi bra. Även om vår galopp då var ganska kass och platt. Den är inte alls så bra som idag, med det sagt så ställer jag mig frågan “Om vi nu inte kunnat hoppa lågt bra förut hur kommer det sig då att vi hoppade dessa banor på den höjden?” Dessutom banor som var tekniskt svåra och krävde att man verkligen red?

Jag tror inte att det är att vår tränare har något ont till oss, hon är schysst helt klart och gör sitt bästa. Men samtidigt så undrar jag lite varför det här händer? Varför har vi blivit ned flyttade till en grupp vi inte passar i? Varför får vi inte rida över mer än “bommar på marken” och varför påstår de att jag är “osäker i min hoppning och att de måste uppmuntra mig massor” för att jag ska hoppa högre banor. Jag har aldrig gett sken av att vara osäker eller rädd i varje fall inte på ett långt tag. Jag känner mig säker i min ridning och jag står för det när jag säger de.

Det måste ha blivit en miss i kommunikationen för det ska inte vara såhär, vi är här för att lära oss och utvecklas inte för att bli bromsade i vår utveckling. Jag vill inte ligga på 40 cm och hoppa eller behöva hoppas på att vi ska få hoppa högre. Jag våndas över att vi till slut inte ens får fortsätta hoppa för att vi “inte är tillräckligt bra”.

Det har kommit till den nivån att jag börjat titta på andra ridklubbar och flytta till, hade jag haft råd hade jag köpt en egen häst och börjat åka till Erik hos honom för att hoppträna. No question about it. Men nu är det inte så enkelt, egentligen vill jag inte flytta ifrån Hark för jag trivs och älskar människorna, stallet och hästarna. Speciellt Morris. Men jag vill inte heller sitta fast i ett träsk där man inte får utmana sig själv eller utvecklas.

SAM_1162

Min och Morris senaste hopptävling från 3:e Oktober, det var vår första pay and jump efter en sommars uppehåll och bara hoppat 1-2 gånger efter sommar uppehållet (för mig då). Ringrostigt men samtidigt så säger jag bara “det här är inte ett ekipage som hör hemma på 40 cm…” Eller vad tycker ni?

//Malin

 

Dressyr 14/11-16

Fick rida Branco igen 🙂

Gick inte riktigt lika bra som förra måndagen, han blev lite stark periodvis. Men på slutet så blev han riktigt fin, är fortfarande imponerad av hur stor skillnad det är på honom sedan förra året. Han känns mycket starkare och orkar hålla galoppen på ett helt annat sätt nu. Efter ridpasset så var han också jättegosig, en riktigt fin häst är det.

//Anders

Dressyr 7/11-16

Fick rida “lilla” Branco. Gick jättebra, han har blivit jätteduktig det sista året. Var riktigt roligt att rida honom. Vi övade på framdelsvändning och tempoväxlingar. Sedan lite galopp från skritt, vart en bra kväll som gav en fin känsla i kroppen när vi åkte hem. Kul också med en häst som har egen motor.

//Anders

Vecka 44 Hopp + Hopp

Vet inte riktigt vad jag skall skriva om veckan……

Måndagen gick det riktigt bra med Robban, vi hade lektionshoppning. Fick hyfsat bra fart på honom och han hoppade som han skulle. Vi avslutade med ca 70 cm och en riktigt bra känsla.

Såg fram emot att rida honom på hoppträningen nästa kväll. Men tyvärr så blev det inte så utan jag fick Gros istället. Inget ont om honom han tycker det är jättekul med hoppning, men Robban är ju Robban. Nu blev det inte så mycket hoppning den här kvällen utan markarbete igen…….. 30 cm är verkligen lågt för en häst som är närmare 180 cm hög.

Vet inte vad jag skall säga mer om kvällen……

//Anders

Hoppning “Valle” Wolverine

De senaste 5 gångerna har jag fått suttit på en av ridskolans mindre ponnyer en liten C- ponny (eller möjligtvis stor B-ponny). Har fått trimma honom då han behövt sätta lite muskler och få lite egen framåtbjudning, samt att han blir lite väl stark i övergångarna. En väldigt häftig ponny, känslan han ger uppifrån ryggen har varit toppen ifrån dag 1.  Ett väldigt brett register med gångarter och helt enkelt en wow-ponny. Han har gått ifrån klarhet till klarhet i ridningen och stärkt sig själv ifrån ridpass till ridpass. Helt enkelt blivit bättre och bättre.  Har jobbat mest med framåtbjudningen och att han inte ska bli så sladdrig i halsen, han har en tendens att lägga huvudet på sned och halsen blir som en överkokt nudel ungefär. Samt att han var väldigt stark i början, vilket berodde på att han inte var kroppsligt stark utan tappar bakbenen.

Igår hade vi hoppning, och det var ju som att polletten äntligen föll ned för honom, han var fin och stabil i formen från början. Egen framåtbjudning och väldigt positiv, jag tycker att han gjort massor av framsteg och han har växt på mig massor. En trevlig liten ponny som känns som en storhäst i alla aspekter. Trivdes bra på hans rygg och han var en väldigt fin liten ponny. Han är en riktigt bra barnponny som bjuder på sig själv otroligt mycket.

Valle kommer att bli en toppen, toppen-ponny för barnen på ridskolan. Snäll, trygg och omtyckt, lagom pigg och inte direkt för envis utan lagom. Han har lite ponnyfasoner för sig, men annars hade han inte varit en ponny. Jag är helt ärligt småkär i denna ponny, han gav mig en storhäst känsla och var väldigt ridbar och fin. Helt enkelt jättesöt och trevlig. Toppen tillskott till ridklubben :D.

//Malin

18/10 hoppning

Ett hopp framåt i alla fall. Malin och jag fick hoppa lite högre 70cm än de andra på slutet, tack 🙂 🙂 . Robban tycktes också gilla det då han blev betydligt piggare och mera motiverad när höjden ökade. Det kanske också berodde på motivationspinnen som jag fick använda lite på hans rumpa. Tja bättre blev det i alla fall.

Dock kändes han lite omotiverad från början när alla hinder låg väldigt lågt 45-50 cm……. Har viss förståelse för det, han är ju en storhäst som är duktig på att hoppa så varför anstränga sig när man inte behöver 😉

//Anders

Dressyr 10/10-2016

Hade lyckan att få Robert igen på vår vanliga ridlektion 🙂 . Han hade inte gått något innan så han var väldigt stel och kall inte alls som förra måndagen då var han pigg och mycket mjukare i sina rörelser redan från början.

Han var riktigt “bitchig” de första 20 minuterna och sparkade mot skänkeln flera gånger. Men när han blivit ordentligt varm så blev han som en dröm att rida. Han blev helt otroligt fin i alla gångarter. Rena dressyrhästen alltså. Det var så himla roligt att rida honom när han blev sådär 🙂 🙂 .

//Anders

Hoppträning 3/10-2016

Fick rida Robert igen, det är stor skillnad på honom och Gros.

Robert har lite dåligt med egen bjudning när han tycker att det är för lågt. Man får nästan känslan av att han tycker det är tråkigt att hoppa. Man får slita som ett djur för att få fart på honom, när jag hela tiden måste jaga på honom med skänklarna så blir min balans dålig….. Vi fick bara hoppa 65 cm den här kvällen och som sagt Robert tycker det är för lågt å jag är böjd att hålla med med honom. Det fanns dessutom gott om tid för att låta mig och Malin hoppa lite mera och högre än de andra i vår grupp. Vi var färdig 15 minuter innan full tid även denna kväll…. Malin och jag hoppade ju mellan 70 och 90 cm i våras innan vi tvingades byta hopp grupp till denna höst p.g.a. oklara omständigheter, vilket jag skrivit om tidigare.

Jag skall erkänna att jag inte är helt nöjd med hur bytet av hoppgrupp utvecklat sig, det är absolut inget fel på deltagarna eller ridläraren, men nivån är för låg för Malin och mig. Vi kommer inte framåt längre utan snarare bakåt……… Det skull kunna tänkas fungera om man gjorde som Erik på hans träningar. Han lät de som var duktigare än de andra hoppa lite högre på slutet efter att vi som var lite sämre var färdiga. Det var en enkel och bra lösning för alla.

En sak till som var riktigt bra på Eriks träningar var att han alltid spärrade av övre delen av ridhuset så att nästa grupp kunde komma in 15 minuter tidigare och börja värma upp hästarna under lite längre tid. Robert behöver minst 20 minuter på sig för att komma igång har jag märkt nu när jag ridit honom på dressyren. På det sättet skulle allt bli mycket effektivare och vi skulle få ut mera av hoppträningarna. Gruppen som var färdig kunde också använda den delen för att på sjyst sätt trava och skritta av hästarna utan att störa den grupp som påbörjat sin träning.

Jag och Malin har återigen tyvärr börjat diskutera var vi skall lägga våra ridpengar framöver.

//Anders

Äntligen ny ridhjälm

Förra måndagen så klickade jag hem en ny ridhjälm, efter 2 år så har jag äntligen ytt ut hjälmen som gett mig blåmärken, huvudvärk och som jag velat spy på de senaste månaderna för den inte varit snygg längre. Lite tråkigt för förut så var den snygg i mina ögon, men antar att alla ändrar på sin stil igenom åren.

Det är den nyaste modellen av GPA som heter GPA Speed Air 2x, den är godkänd för 2018 och framåt och är jävligt snygg. Det stod emellan en GPA Speed air 2x med polished vents eller utan. Det slutade med att jag gick med den utan efter att ha googlat på de gamla hjälmarna och set hur de såg ut. Så det blev en Tone in tone GPA Speed air 2x i svart. Så nu går hela min utrustning i svart.

Jag hade tur för GPA tar oftast flera veckor på sig att få hem hjälmarna och leverera, men de hade 2 kvar i lager varav en var i min storlek. Ska ta lite snygga bilder på den idag innan jag åker till stallet och ladda upp här på bloggen sen, så håll utkik.

Den satt väldigt bra på mig med, passade min huvudform helt enkelt :D.

speed-air-evolution-2x1

Hoppträning 20/9-16

Fick rida Gros då Robban är lite skadad. Gros är riktigt rolig att rida och igår var han på hugget. Skönt med en häst som har egen motor och tycker att livet leker när han får hoppa hinder.

Var lite mer av markarbete igår kväll, det är ju sådant som behövs emellanåt också. Fick en hyfsat bra känsla på slutet i alla fall, dock så kunde det ha varit lite högre. 35 cm är i lägsta laget även om det var en markarbetes liknande kväll…. Osså hade vi lätt hunnit med några skutt till då vi var färdiga 15 minuter innan full tid 🙂

//Anders

Hoppträning 7/9-16

Gick väl ganska bra, fick bra fart på Robert på slutet i alla falla. Det var ju banhoppning och vi fick hoppa två varv. Sista låg hindrena på 70-80 cm och då lyckades vi åtminstone få upp Robert galopp tempo.

Nedan är en bild på kärleks bettet som jag fick av Robban när jag höll på att göra iordning honom innan ridningen 🙂

//Anders

Tandavtryck

Tandavtryck