Analysering av gårdagens ridpass – Dressyr – Zorro

Igår så red jag Zorro, en valack som har tendenser att bli otroligt pigg och stark, vilket han också blev. Men jag tar på mig det, jag red mycket bättre, jobbade stenhårt på skänkeln och att sitta korrekt. MEN som vanligt så dyker då något annat upp som jag kan lägga till på listan över “to fix” där svagheterna är centrum för all uppmärksamhet och det som ska fixas ska ha prioritet ett. Nästan uteslutande alltid så handlar det om en själv som ryttare som ger hästen en anledning att bli stark, igår så låste jag höger handled och blev stum och styv, vilket gjorde att hästen blev framtung, kunde lägga sig själv i handen och dra iväg. När jag fick en mycket bra korrigering ifrån Sara så löste sig detta galant och jag fick en bärigare häst som inte lade något i handen, de gånger de var på väg så korrigerade jag mig själv direkt och så korrigerade jag hästen en aning. Påminnelse var 3:e steg om att han ska fortsätta som tidigare och inte försöka lägga sig i handen.

Det faktum att jag kunde korrigera mig själv med ett par ord från Sara gjorde att det blev en helt annan känsla, en känsla jag kommer söka efter nu i varje ridpass. Jag kan inte tillåta att jag blir fast i handen eller viker in den ens det minsta, detsamma gäller skänkeln eller att på annat sätt göra något som hämmar hästens chans att röra sig korrekt.

Igår så var fokuset galoppfattning från skritt, där och då så valde jag att avbryta galoppfattningarna från skritt då det gick bra, men han blev stark. Fick andas lite och sedan rida och fokusera på vad jag behövde korrigera. Med ganska mycket korrigering från min sida så blev det riktigt bra till slut. Ibland så behöver man gå tillbaks 4 steg för att få ordning på basic saker, kör man bara vidare och drar och blir starkare så går det till slut inte och man kommer antingen göra illa sig då något händer eller så kommer ens självförtroende bli sämre. Så igår gick jag tillbaks 4 steg och jobbade med min handställning och att få en bärigare och jämnare kontakt genom tyglarna fram till Zorros bett.

Så slutsatsen kan sägas vara att det gick riktigt bra men samtidigt så fanns det en del jag behöver jobba på. Gav jag Zorro rätt förutsättningar så blev det enklare i slutändan. Gjorde jag fel så vart det inte lika bra, gjorde jag rätt så gick det som en klocka.

Fick även bra feedback från Sara som sa att jag hade en riktigt bra sits, vilket betyder att det jag tränat på faktiskt gett resultat. Vilket är otroligt roligt, men bättre ska det allt bli.

– Ännu ett bra ridpass där man fick lite mera rutin och register än innan –

//Malin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *