Erik Berggren hoppträning 3/2 -2015

I tisdags så fick jag rida en mycket speciell liten häst, som ni hört om tidigare på bloggen, nämligen Maurik’s Liberty Voice, eller Liberty som han nu kallas. Tisdagens hoppträning var otroligt rolig och var perfekt för både mig och Liberty. Han gick klockrent och var sådär läskigt  rolig att rida igen, vet inte vad jag ska säga men den hästen och jag är meant to be så enkelt är det. I varje fall så, såg övningen ut som följande: (inte säker på hinder nummer 3 & 5, nästan 100 att det inte var där).

Framhoppningen bestod av att trava över bommarna, travhoppa krysset, falla in i galopp gå runt hinder nummer 4-12 och hoppa det åt andra hållet för att sedan hoppa krysset igen. (nummer 3-5 existerade inte på banan).

Känsla & sammanfattning framhoppning 1: Blev relativt bra, även om han var lite “jag-kan-själv” i början, men när vi hoppat detta 2 gånger så gick det fint. Jag behöver bara komma ned i sadeln och sitta bekvämt och vänta på hindret samt hålla om och rida i varje språng.

Andra uppvärmningen bestod av att vi hoppade studsen, följt av hinder 9 som var ett räcke, därefter ut över räcket med ifyllnad som hade nummer 10 på bilden, rida runt och hoppa krysset, därefter runda hinder 12-4 och hoppa det åt andra hållet, sedan ut över krysset igen och travbommarna igen.

Känsla & sammanfattning framhoppning 2: Blev ännu bättre, kom lite snabbt in i studsen första gången och han fick lov att bromsa upp sig själv, vilket var bra förstås. Då blev han lite mera tillbaks resten av banan, fick riktigt bra travhopp då han fick ta i lite extra då vi kom nära. Måste få honom mera på bakbenen och inte rida iväg honom över hindren. Bara andas och vänta på hindret.

Bana första gången: Banan var snabb och rolig, allt gick i stort sett som jag ville utom att jag inte kom ned i sadeln tillräckligt snabbt så jag fick inte honom där han behövde vara. Utan jag behöver verkligen sitta ned och säga “whoo-vänta på hindret killen”. Så det får vi jobba på från och med nu, gled ut på hinder 9 en gång och fick lägga volt runt och hoppa om. Var inte riktigt nöjd med mina egna missar men lilla hästen skötte sig fantastiskt bra och jag kunde lotsa runt oss på ett relativt bra sätt.

Kände ingen rädsla heller utan det var bara en “adrenalin-rush” och få rida honom igen, det kändes helt enkelt riktigt bra.

Banan andra gången: Andra gången så gjorde vi precis som första men att vi istället tog bort volten, här gick banan mycket bättre. Vissa hinder låg på 80 cm andra på 70 cm. Höll inte direkt koll utan hoppade allt bara och hade kul. Banan lotsades runt enkelt men samma sak här, jag glömmer att sätta mig ned och rida emellan hindren, jag vill lätt stå i lätt sits och berömma direkt efter, så det måste jag sluta med. Jag ska ned och rida som en liten tomtenisse fram tills att banan är slut.

Sammanfattning av summan av kardemumman:

Jag behöver komma snabbare tillbaks efter hindren, sitt ned bekvämt som Erik sa. Rama in honom, sitt ända fram till hindret och rid rakt på hindret, på mitten. Andas, rid inte iväg till hindret utan låt det komma till dig. SUPPORTA honom i varje galoppsprång. Samt att jag inte får fastna i handen, måste räta upp mig själv och stabilisera mellandelen så jag orkar sitta bekvämt och rida fram till hindret och absorbera hans stora galoppsprång. Inte berömma honom förens vi hoppat banan klart, utan fortsätta rida. Annars förstör jag för hästen.

Hade kunnat haft honom lite mera bärig, så han inte blir lika springig som han blev tidsvis. Att han kunde hoppa rundare språng på styrka och inte på snabbhet. Få honom att lyssna bättre på övergångarna, inte låta honom rusa in i galoppfattningarna. Måste få honom mera avslappnad, så han inte spänner sig själv och sänker ryggen.

//Malin

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *