Rhinestones <3

Har köpt lite Rhinestones idag då det vart en spontanare in till stan då pappa skulle in för jobbet, så fick en tur förbi affären för att köpa Rhinestones. Vart ofärgade och rosa så ska fixa ihop något riktigt snyggt med det.

Ikväll så blir det faktiskt till att bortsett från att fixa denna sak under, även att baka kladdkaka, är lite i valet och kvalet om det ska bli vit eller mörk choklad i den. Farfar kommer även ned ikväll då vi ska kolla på ett av mina favoritprogram som heter Midsomer Murders. Otroligt bra program från England. Sedan så blir det TV3 vid 21 för att kolla på premiären av ett underhållningsprogram som heter Jagad av hundar. Verkar ganska roligt så det får det bli också. Ikväll blir det en hemmakväll med Gofika som sagt. Har inte träffat farfar sådär hemma över ett riktigt gott Gofika på ett tag nu så det var helt klart dags.

Föresten så händer det något spännande nästa vecka, som har med mig och pappa att göra och Hallsta Ridklubb, hihi.

 

Detta är vad jag ska fixa ikväll, kan ni gissa vad det är?

// Malin

Dressyr HARK 29 September 2014

Igår så var det Dressyr på schemat igen, fick även reda på att det inte kommer bli mycket hoppning i vår grupp. Vi har tydligen lyckats hamna i en dressyrgrupp som enbart hoppar 2 gånger per termin, så det var lite ledsamt. Men vi kommer ju börja med lite kul nästa vecka, har ett tidsinställt upplagt om det som publiceras nästa tisdag. Det vill ni inte missa. I varje fall så stod det framdelsvändningar på schemat och det var bra, är inte så jättenoggrann med sådant men igår så fick jag massor av tips och hjälp. Fick bland annat upp handen så fickbra böjning i armen, så nu ska vi fotsätta så varje ridtillfälle. I red fram först och som vanligt så hinner man jättemycket på 30 minuter, helt otroligt. Vi började med att rida på volt och bara få med sidorna, vilket i mitt fall var lite svårt då Elviz verkligen är expert på att glida ut med bogarna. Man tror man har koll på dem men så glider de iväg i varje fall. Men det är otroligt nyttigt, då får jag lära mig rida mera med benen. När vi fått ordning på bogarna, vilket gick ganska bra faktiskt. Galopperade lite också och då fick jag man i munnen, mums!

Vi red framdelsvändningar och det gick helt okej faktiskt, lite mycket spring dock från hästens sida men jag fick igenom det till slut. Måste bli mera konstant och noggrann kan inte bara sitta och tro att hästen ska göra det av sig själv. Men sådant är otroligt nyttigt när man får en häst som är väldigt annorlunda det är precis vad jag behöver för att rida mera ordentligt och INTE bara sitta där och hästen gör allt.

Älskar när man inte får saker gratis från hästarna <3. Elviz är dock otroligt välriden och utbildad så han kan, men inte om jag gör fel. Gör jag fel så gör han fel, simple as that.

Härligt med Hallsta Ridklubbs fantastiska hästar, nu lämnar vi Hamre Ridskola bakom oss snart och går vidare framåt. Det ser jag fram emot med spänning, känner på mig att detta komma bli riktigt bra.

Bild från Hallsta Ridklubbs hemsida, men visst är han fin?

//Malin

Dressyr HARK 29/9-2014

Dressyr igen. Hoppas att det snart blir lite bommar på marken 🙂 Fick ha Spargo igen skall visst vara så att man får ha samma häst 3 gånger på HARK, man är ju lite bortskämd på Hamre Ridskola där har jag ju fått rida samma häst sedan Jul. Jaja det är bara att gilla läget, fast Spargo kommer nog att saknas han är så extremt välriden jämfört med Hobo det är som att komma till en helt ny värld.

Igår var det första gången som jag provade att rida med sporrar, ja Spargo är lite lat, vilken skillnad. Han blev en helt annan häst och man behövde inte sparka på honom utan det räckte med en lite lätt dutt ibland för att påminna honom att han skulle röra på sig.

Stubben sporrar

Kvällens huvudövning bestod av framdelsvändning……. Det är fasiken första gången som det har fungerat klockrent, alltså vi gjorde 180 graders framdelsvändningar utan att hästen trippade iväg utan han stod alltså nästan helt stilla med framben och snurrade med bakdelen, väldigt duktig häst 🙂 Såg även att alla andra hästar gjorde lika bra ifrån sig, ja det var väl en av hästarna som hade lite svårare men överlag mycket duktiga hästar och ryttare i denna ridgrupp.

Det blev också lite sidoförflyttningar i alla gångarter, skritt, trav & galopp det fungerade i alla gångarter. Lite svårt i galoppen men det gick.

Slutsatsen är att det var HELT rätt beslut att lämna Hamre för Hallsta RidKlubb, hästarna verkar såååå mycket bättre här.

//Anders

Ridningen går framåt!

Det känns grymt bra just nu i ridningen, jag har kommit mera till insikt hur jag måste rida och jag har blivit mera pedantisk när det handlar om hur jag själv inverkar på hästen. Det viktigaste är nog faktiskt att jag börjat utmana mig själv mer och mer i ridningen, det viktigaste som finns är att själv våga utmana en själv för som sagt enbart jag vet mina största svagheter och styrkor. Jag älskar att jobba med svagheter och ha något emot mig som jag måste komma över, nu har jag hittat ännu en svaghet och det är att jag inte riktigt kommer till ridning på ett sätt som är bra för alla typer av hästar. Mera ben som sagt och mindre hand, precis som det ska vara. Små aha-upplevelser lever jag länge på och speciellt då det är sådana som verkligen ger en känslan av att man gör helt rätt.

Viktigt är nog faktiskt att ta reda på väldigt mycket från början hur man ska rida, allt för att underlätta för sig själv. Som jag själv vet så är jag ganska bra på att maska när det blir jobbigt men nu har jag bestämt mig för att rida igenom det jobbigaste passen till 100% och inte ge upp.

Ibland så sviktar mitt självförtroende och jag slutar tro på mig själv men i och med detta så vet jag att jag kommer komma tillbaks som ännu starkare. Det är precis vad jag gjort nu, nu börjar jag om igen på rätt kula, här blir det ridning med benen till 95% och handen 5%. Inga ursäkter.

//Malin

Min grundutrustning

Har en ganska bra grundutrustning nu som jag alltid har på, tycker den är snygg och är precis det jag vill ha i utrustning.

Ridhjälmen:Är en tysk hjälm som Mountain Horse tar in, om jag inte tänkt fel nu. Är köpt i Sverige och är av märket KED. Ska köpa Rhinestones och sätta på lite Bling så den blir lite mera “personlig”.

Säkerhetsväst: Airowear Outlander säkerhetsväst som är grymt snygg och skön, glömmer bort att jag har på den när jag rider. Sitter där den sitter och stör inte ett dugg.

Säkerhetsstigbyglar: Free Jump SOFT UP’ PRO Stirrup i rött är märket, skulle aldrig gå tillbaks till ett par vanliga stigbyglar, dessa är de bästa stigbyglar jag någonsin ridit i och visst har man blivit bortskämd.  Haft dem sedan 2011 och de är så gott som nya. Har extra “grepp” och detta är helt obetalbart alltså. Tvivla inte köp dessa, är super för personer med problem med knäna (som jag T.e.x).

 

Ridstövel: Guarnieri Veredus Riding Boot är mina ridstövlar, snyggaste ridstöveln på marknaden som dessutom går att justera vilket är det smartaste jag någonsin stött på. Älskar dem så mycket, skulle ALDRIG byta ut dessa, går dem sönder någon gång så kommer jag köpa ett par nya <3. Värd varenda krona <3. 

Sporrar:Stübben Soft Touch Dynamic Spurs är mina sporrar, de är 15 mm och är rullande, en snällare form av sporre som jag verkligen älskar. Perfekt lagom när de behövs men inte så de ger skav eller öppna sår. Rekommenderas starkt till känsliga hästar/ponnyer eller till er som inte vill ha “original sporrar” då ni tycker precis som jag att de är hemska och ger er magknip.

Hoppspö/vardagsspö:Hansbo glitterspö med blomma är mitt nya spö som jag köpte i Lördags. Väldigt nöjd med det hittills men vi får se hur det blir sedan när jag testat det. Har alltid med spö när jag rider, känner mig naken utan det, hihi.

//Malin 

Just nu

Just nu så är pappsen och jag på HARK för att att som funktionärer stå på banan vid ponnytävlingarna. Ska bli kul att se flera fina ekipage under dagen, är inomhus så lämnar kameran hemma, kommer nog vara lagom frusen så det blir att sätta på sig varma kläder.
Men som sagt så kommer den förmodade kylan uppvägas av att man får se massor av fina ponnyer. Ska bli kul :-D.
//Malin

Underlag!

Underlag är en av de faktorer som spelar störst roll i hästens utveckling, om vi ska stapla upp det som så, så finns det 1 underlag som vi oftast rider hästen på 1) ridhusunderlag/paddockunderlag,  det är nog det som de flesta hästar fastnar i, antingen i ridhuset eller i paddocken men jag tror att de flesta är rädda för att välja någon av de andra många fantastiska underlag som finns där ute, här är några exempel som i bra dos och under långsam invigning på är extremt bra för hästens ben; sand, grus, asfalt, gräs, snö och skogsstigar. Dessa är otroligt nyttiga men ska som vilket underlag användas med vett och etikett, att börja galoppera 2 km dagligen på vare sig sand, grus, asfalt, gräs, snö eller skogsstigar är direkt slitande och farligt för hästens ben och sliter ner och underminerar snarare än att bygga upp och vara stärkande. Till att börja med så innebär en långsam invigning att man bara skrittar på dessa underlag i 10-15 minuter till att börja med max 2-3 gånger i veckan, detta gör att hästens senor och ligament kan bli invigda på detta nya underlag, vare sig det är sand, gräs, asfalt, snö eller en mjuk skogsstig. Att sedan fortsätta skritta i minst 2 månader 10-15 minuter är bra, börjar man trava för snabbt alternativt galoppera så blir det bara slitande på hästens senor/ligament och brosk. Långsam uppbyggning är vad man är ute efter och om man tar det långsamt och successivt så är det större chans att hästen håller i längden. Det kanske verkar konstigt att man ska skritta minst 10-15 minuter de första två månaderna på ett nytt underlag i rätt form och inte trava eller galoppera längre sträckor. Men det är så att hästens senor/ligament och brosk tar minst 1 år för att under försiktig uppbyggning bli stärkta för ett nytt underlag. Så efter 2 månader har det knappt skett någon förändring alls, så skynda långsamt.

För mig är ett varierande underlag av yttersta vikt, man ska inte bara rida på ridhusunderlag/paddockunderlag, grus, sand, gräs, skogsstig eller snö. Det krävs variation i en bra dos under kortare perioder så att hästen får varierande underlag och på så sätt kan senor och ligament stärkas upp till att bli starka nog för olika underlag. Kravet att prestera och träna samt tävla och placera sig gör nog att många väljer bort uteritten för ridhuset där “trimning” är lite mera “seriöst”. Oftast så har man ju ansett att den som rider ut på sin häst är en “förlorare” och inte kan rida överhuvudtaget. Men nu så är det ju faktiskt så att vi som rider ut och varierar underlag i slutändan får hållbarare och hästar som är finare i benen än de som rids på tok för mycket på ensidigt underlag.  Självklart kan man rida ut och samtidigt tävla sin häst på en högre nivå även om man inte sitter 7 dagar i veckan i ridhuset och trimmar.

Så hästmänniskor borde se mera till hästens eget bästa och inte enbart rida på ett och samma underlag, lagom är bäst. Det gäller såväl hårda, mjuka och lagom underlag. Det är alla otroligt slitande på hästens senor/ligament och brosk att bara gå på ensidigt underlag, så byt ut ridvägarna emot ridhuset emellanåt och ridhuset emot ridvägarna.

Skuttis 3 & 4

lagom är bäst

//Malin

Markarbete 25/9-2014

Ytterligare en kväll som man fick sitta på Hobo, han var verkligen på hugget igår när det låg bommar på marken. Det var mycket fokus på avsaktningar vid en bestämd punkt, det tog ett tag innan han förstod att vi inte skulle fräsa runt hela spåret utan bara längs långsidan för att sedan sakta av till trav. På medellinjen stod ett lite kryss + en 30 cm upphöjd bom där emellan skulle vi få in 5 galoppsprång, på första försöket fick vi in 6 sedan så blev det bättre och vi lyckades med 5 språng flera gånger på raken.. 🙂 Det var mer eller mindre ett kontrollerat kaos när vi skulle hoppa denna övning, först kör eller störst och modigast häst kör först kändes det som och Hobo är både stor och modig hihi så fick köra några gånger… Han var riktigt på hugget kunde starta galopp bara två språng i svängen alldeles innan krysset och ändå hinna igång.

“Lite” svettiga var både han och jag efter passets slut.

//Anders

Blossom <3

 

Igår så var vi tvungna att vara i paddocken, lämnade sporrarna i stallet vilket inte var så himlans smart då ponnyn gick med handbromsen. Fick lov att rida som en liten tomte där ett tag och inte var det vackert. Såg framför mig hur jag slängde runt som en liten trasdocka på hennes rygg med ben och armar åt alla håll, haha 😀 . Sedan får vi väl hoppas att det inte såg fullt så hemskt ut, men det var så det kändes. Hade i varje fall draghjälp av pappa på Zindi. Föresten så hoppar Zindi så himlans fint över bommarna, man blir ju helt galet glad av att se hur fint hon tar över min pappa över bommarna <3.

Blossom då? Ja jag red som en trasdocketomte och då blev ponnyn som en lång och seg hårboll. Hon drog i benen i bommarna och det berodde nog på att jag inte ens tänkte på att få igång bakbenen. Alltså på listan att göra bättre är att rida i hoppningen och inte bara åka, fy skäms. Men det gick till slut och då så fick hon ta i lite emellanåt, Sådär att hon hoppade över, söt ponny. Vi får jobba mera på det en annan gång, nu så ska vi bli mera samspelta och arbeta ihop oss på marken bara och på fredag så ska vi rida ut i full mundering med reflexer på. För då ska vi ut i skogen och möta min rädsla för älgar (förhoppningsvis så slipper vi älgarna dock).

 

//Malin

Måste bara skriva av mig lite grann

Tanken bakom detta är hur jag ser på stressen att prestera framför allt på ridskolor men också bland privatryttarna. Ta den tid det behöver och rid hellre över små bommar och hinder/cavaletti tills det sitter i ryggmärgen än att gå upp för högt för snabbt.

Tankar om rid kvalitén i dagens ridskolor får mig nästan att skämmas ibland, jag hade turen att jag var så “dum” eller smart(?) att jag  gick på en hästutbildning när jag knappt kunde något och fick en bra grund att stå på. Så mycket som jag har slitit både i svett och tårar på skolan och på skolans hästar har nog hjälpt mig att få en bra ryttarkänsla. Jag hade det redan när jag började men det utvecklas ju förstås när man rider mer och mer. Idag är jag 5½ år starkare både psykiskt och i erfarenheter mätt. Dock är jag långt ifrån färdiglärd eller fullärd. Men det finns dessa små människor (väljer och kalla dem små, eftersom att de är små i sitt sätt att agera) som tycker att de vet bäst och kan precis allting det går om ridning. När jag tänker tillbaka det så fick jag mitt uppvaknande först när jag började på skolan och började utbildningen, då fick jag en rejäl näsbränna när jag insåg att jag var väldigt oerfaren som ryttare och skötare. Jag vart förstås ledsen och kanske även kränkt när folk sa att “just det, det är du som är nybörjare”. Då vart jag allt litet putt och framför allt peppad att “Nu jävlar ska jag visa dem att jag också kan”. Det där drivet och ödmjukheten som följde desto mera jag lärde mig fick mig att se på ridning och hästar på ett helt nytt sätt. Då jag nu ser små människor som precis har börjat rida och tycker att de rider som eliten och kan allt så mår jag illa. Jag tycker inte bara synd om dem som personer för att de har fått en för “slapp utbildning” utan för att de inte fått ta emot de näsbränna som alla behöver för att komma ner på jorden ordentligt. Jag tror på att ge beröm, men samtidigt har jag alltid varit mera för konstruktiv kritik än för massor av beröm utan en anledning. När jag frågar ” vad kan jag göra bättre?” Så vill jag inte ha svaret ” fortsätt att göra så här”. Utan då vill jag faktiskt ha konstruktiv kritik som hjälper mig att utvecklas, genom att säga “fortsätt att göra så här” så får jag inget att arbeta på med mig själv och då så blir man också uppblåst som person. När jag fått dessa svar vid frågan hur jag kan utvecklas och gå framåt som ryttare som sjunker faktiskt den tränaren i mina ögon. Jag vill fortsätta bygga min grund på ett bra sätt och få utgå från det jag kan. Jag ger mig inte och nu har jag nått den toppen av min grundutbildning i ridning när jag är redo att ta det ett steg längre och få utvecklas ännu mera samt finslipa på det jag lärt mig. Jag försöker vara min egna ridlärare men älskar att få konstruktiv kritik. Det är det bästa man kan få, så innan ni växer för mycket och tror att ni är bäst, störst och vackrast gå tillbaks till grunderna och fråga någon annan tränare vad de tycker att du rider som. Skulle jag säga såhär så går de flesta på ridskolan upp för snabbt i klasserna på ridskolehästarna innan de ens är redo. Det viktigaste är grunderna, det viktigaste är hur du rider hästen på marken. Idag så börjar vi att hoppa för tidigt, egentligen så borde vi bara rida på backen och över bommar s.k. markarbete tills vi fått en bra balans och kan rida hästen emellan hand och skänkel. Innan dess så ska man egentligen inte hoppa. Nu är det ju så att vi stressar fram och vill bli så bra som möjligt så fort som möjligt, det gör det både skadligt för hästen och oss själva.

Så alla ryttare som tycker att ni är klara för att tävla 1 meter när ni ridit i knappt 2-3 år ska nog tänka om. De flesta jag sett nu som är riktigt duktiga (ridit i mera än 10 år) hoppar och tävlar bara på 1 meter och 110 och det är för att de tycker att de inte har kontroll nog över sina hästar. Så ta med det i beräkningen och låt det ta sin tid innan ni går upp på högre nivåer. Jag har ridit i 5½ år och det högsta jag hoppat är en 110 oxer en gång, sedan har jag legat och rullat runt på 80-85 på skolan samt 70 på ridskolan och tränat grunderna. För visst skulle jag kunna gå in och tävla 1 meter men det är inte poängen jag vill bli så bra jag kan i markarbetet och verkligen rida med ordentligt innan jag sätter mig i den sitsen att jag ska hoppa högre eller mera.

Det kommer hålla mera i längden. Appropå det så rider jag hellre på lägre hinder och gör en suverän runda än att rida på högre hinder och komma ut med 8 fel eller en avsittning.

Bild från ett par veckor tillbaka, på finaste Blossom

 //Malin

Zindi 25/9-2014

Då vi kom till stallet så var skylten “Jakt pågår ridning förbjuden” nedfälld 🙁 .

När jag skulle tömma skitkärran så var hästarna på baksidan av stallet alldeles “tokiga” efter ett tag så såg jag orsaken. Det stod en STOOR älgtjur alldeles utanför hagarna i skogen. Jag fick gå och jaga bort den så att det skulle gå att rida i paddocken, den var inte det minsta rädd kom riktigt nära innan den vände och gick, då reste sig två älgar till en ko och en kalv.

Så det fick alltså bli paddocken. Där blev det uppvärmning i skritt trav och galopp med lite volter. Sedan så jobbade vi lite på skänkelvikning, sidoförflyttning i skritt och trav + lite sluta i skritt. Därefter så tog vi några varv över två galoppbommar som låg på 4 galoppsprångs avstånd. Zindi är riktigt duktig på galoppbommar, men hon blir lite väl stark även i paddocken.

Tillbaka i stallet, nästan mörkt ute

Tillbaka i stallet, nästan mörkt ute

//Anders

Onsdag

Idag blir det mera hästar, Onsdag brukar ju pappa bara ha Zindi men idag så blir det så att vi har Emir och Blossom. Emir är en fångponny som står där ute, ska bara fixa åt honom, ta in honom och ge honom hans medicin (om nu inte skötaren dyker upp förstås). Skulle ha ridit i ridhuset, eftersom att det skulle bli regn. Men nu sa pappa att det skulle bli uppehåll, så då blir det tydligen skogen igen… Men får väl vara glad att man kan rida ut så mycket man kan medans det är fint väder. Pappa och jag har lite olika syn på vad som är roligt, visste uteritter är underbart men pappa är nog lite mera skogsmulle av sig medans jag är lite mera så att jag vill rida på banan och trimma ordentligt… men det hinner man väl med i vinter. Kanske kan man be vädergudarna och regn idag?. Men vi får ta oss ut i skogen, hoppas det blir mera galopp idag än vad det blivit tidigare. Får väl rida lite “dressyr” ute. Ja det kan ju fortfarande bli ändring i vädret, så hål en tumme för att det blir regn så vi kan vara i ridhuset. 😉

Eftersom att det förmodligen inte blir så mycket fart idag så blir det att sätta på sig sporrarna och lämna spöet hemma i stallet. Ska nog ta med dressyren ut ska ni allt se. Idag ska ponny få jobba.

 

//Malin