Framridning

Framridningen är den tid då jag fokuserar på hästen, jag själv ska vara uppvärmd innan ridpasset börjar och kunna lägga allt krut på att ge hästen det den behöver, Optimalt är att lägga de första 15-20 minuters på att rida fram den på ett bra sätt som ger bästa möjliga förutsättningar. Jag tänker mest på hoppningen då eftersom att det är då jag har tiden att lägga på att få hästen lösgjord och fin.

Det viktigaste i mitt tyckte är att få en häst som är lösgjord i både kropp och knopp. Många glömmer bort att hästen ska vara harmonisk och lugn även i huvudet och fokuserar bara på det kroppsliga. Ryttare som inte ser längre än hästens form ska egentligen inte sitta på en häst. Även om hästen är avslappnad fysiskt så betyder det inte att hjärnan är avslappnad. Om hästen inte är psykiskt avslappnad så kan det aldrig bli riktigt bra.

En psykiskt avslappnad häst är en häst som kan prestera bättre än en psykiskt spänd häst. Tänk på det innan ni drar och sliter och gormar i hästen för att den vägrar bli sådär fjäderlätt och tillfreds.

//Malin

En andra chans

En andra chans kan betyda mycket men för mig så betyder det en ny chans att bevisa att jag och Liberty hör ihop, vårat förflutna är relativt brokigt och har både fått sig en och annan törn. Det värsta var nog efter vår första Pay and Jump, när pappa fotade oss så gråt jag faktiskt inombords för då trodde jag att det var sista gången jag satt på honom på en tävling. Men nu har det blivit så att jag fått chansen att ha honom igen och den chansen tänker jag minsann ta. Så hösten är planerad utifrån mig själv och inte så mycket utifrån hästen.

1) Jag måste fortsätta ha tänket “över under eller igenom” tvivlar jag på det för en sekund så går det bara åt fanders.

2) Rida över hindren och driva i varje språng, får inte slappna av förens jag suttit av.

3) Lita på hästen att den tar mig över hindren, aldrig tvivla på mig och den.

Den kommande Hösten kommer handla om träning och träning med Liberty, fokus på oss och sedan så småningom så ska vi ut på någon form av tävling. Allra helst en Pay and Jump. Inom klubben. Ett mål vi har är att till våren 2016 kunna åka till en annan klubb och hoppa antingen en klubb eller Pay and Jump. Så lite drömmar finns det, om de sedan händer eller inte får framtiden utvisa. Det viktigaste just nu är att han och jag hittar tillbaka.

Nu ligger jag ju på en högre nivå också om ryggen pallar med så hoppas jag att vi hoppar 90 och 1 meter banor till hösten, men 80 kan vi nog ligga och rulla på en längre period. Det  har ändrats en hel del faktiskt, idag så ser jag hinder på under 75 som bommar på marken, lite att leka över och träna avstånd och bara ha allmänt kul på.

Det är konstigt hur det kan förändras, från att för snart ett år sedan knappt våga galoppera över 25 cm så sitter jag nu när och känner att banor på 90 – 1 meter inte är svårt. Allt detta har jag Erik Berggren, Flingan och Zorro att tacka för. Dessa tre individer är dem som stärkt mig mest och som hjälpt mig att utvecklas. Så ännu ett år med dem kommer ge mig nya idéer och styrkor och svagheter att jobba med och jag ser fram emot det med glädje.

Så hösten kommer att bli riktigt bra tror jag och så kommer nog våren. Helt klart värt att jobba med och emot är en klubbtävling i vår. Så vi får se hur det blir med det.

//Malin