Nu blir det ändringar här

Från och med nästa måndag så börjar jag på HARK med arbetsträning, det känns otroligt roligt och spännande. Kommer få massor av häst och stall skötsel i ryggen och få vara med runt ridskolan “bakom kulisserna”. Har redan varit där på otaliga praktiker och jag trivs som fisken i vattnet. Jag vet också att min kropp kommer bli glad, för jag kommer få chansen att slippa sitta så himla mycket vilket jag gör idag. Kommer dock fortsätta att vara hos pappa eftersom att jag bara jobbar deltid till att börja med i stallet. Det ska bli skönt att få göra något annat även om jag kommer sakna de härliga människor som finns där jag varit sedan 2013.

Så från och med den 30/5 och framåt till den 1/7 ska jag jobba där för uppehåll för sommaren och sen tillbaka 1/8. Känns fantastiskt kul att få vara där helt enkelt.

Ja och sen lite mera roligt, minns ni Ballinaclogh Snow Flake “Flingan” som jag red en period för Erik Berggren och hopptränade med? Hon ska betäckas och ge ridskolan en ny ridskoleponny så småningom. Så härligt, världens bästa ponny ska få bebis.

flingan obadad

Tillbaka blick från de sena kvällarna när vi fixade med ponnyn innan pay and jumps!

//Malin

 

 

Hoppträning Alex, Morris!

I tisdags hade vi rytmträning och att hålla en jämn galoppen fram till hindren vilket är väldigt bra för Morris. Han har en tendens att bli kort och studsig de sista sprången fram och behöva lägga till ett halvt extra språng eller hoppar av jättestort. Så den här övningen var toppen för både han och mig. För mig främst för att jag ska tvingas att sitta still och inte fippla fram till hindret. Jag är väldigt duktig på att sitta och rida iväg Morris de sista sprången emot hindret eller hålla igen honom för mycket. Så det här var toppen faktiskt.

Men med hjälp av bommar före hindren, och emellan hindren (på linjen) var riktigt bra.

Har aldrig suttit på Morris när han varit så jämn fram till handen, med sug och tryck. Utan att bli lång och långsam eller lång och studsig. Det gick helt toppen bra, det kändes sådär riktigt bra faktiskt. Flytet var fantastiskt och han var helt enkelt wow. Han är alltid wow, men igår var det extra mycket wow-faktor.

Banan låg nog på 80 cm, men det känns inte högt längre. 80 är som de nya 60 typ. Men det var en helt okej höjd att trimma på faktiskt. Nu vet jag faktiskt hur det ska kännas, men det kommer krävas mycket innan han går så jämnt utan bommar. Får fila på det, fick mersmak på det här. Morris hoppade också bättre när han vart jämnare fram till hindret. Så vi får fila på det helt enkelt.

Ska också göra flera hål i martingalen då den hänger och dinglar för mycket, får göra 3 hål till och sen se vad som blir bäst. Men tror nog att minst 2 hål måste den kortas in. Vill ju att den ska sitta bra och inte skava (vilket den gör om den sitter för löst). Så vi ska helt enkelt korta den här och där så den sitter bra.

SAM_1162

Markarbete, Vicke!

Igår så hade vi markarbete för Sara, som förberedelse inför markarbetet nästa vecka och så småningom hoppning och terrängen. Fick byta till Vicke en valack född 2010 som inte varit på ridskolan så jättelänge. En ganska stor valack som är långsam i sina rörelser, helt annorlunda emot de hästar jag burkar rida som är väldigt elektriska och snabba i kroppen.

Så det var trevligt att få sitta på den här fina hästen faktiskt, lite svårt och sätta fingrarna på men, han känns ganska grön i ridningen och väldigt känslig i munnen. Han vill jobba och göra rätt, även om hans förtroende sviker honom. Ja det var de jag lyckades få ihop, men sen får vi väl se om det ändras med tiden. Väldigt snäll är han i varje fall.

Gårdagens träning gick dock ut på att rida balanserat på honom och få upp hans självförtroende. Det kändes som en dålig dag för hans del för han tittade på alla bommar och ja var spänd i allmänhet. Så efter att han slängde sig på första bommen som var 20 cm (om ens de) så valde jag att trava över allt även de bommar som var lite upphöjda. Helt enkelt för att ge honom en schysst runda. Det var de som kändes bäst att låta han få ta det i sin egna takt helt enkelt. Det var mycket nytt igår dock, blå Ikea kasse, ridhusväggen sken lite extra och ja en ny häst han inte sett tidigare.

Men vi tog det med ro och han fick mer än godkänt faktiskt, trevlig individ som jag tror kommer bli en toppen ridskolehäst sen när han är färdig. Även om han säkert kommer få lite attityd också, känns som en sån häst faktiskt. Snäll men med egen vilja.

 

//Malin

Dressyr för Sara, Spargo!

Måndagens träning stavades övergångar samt sitsen, vilket är otroligt nyttigt. Att gå tillbaks till grunderna är en favorit för mig. Jag gillar att fila extra på dem, oavsett vilken häst jag sitter på. Men i måndags så var det dags att fila grunderna på Spargo, mer för mig själv än för hästen.

Jag är väldigt nöjd med måndagens ridning, en pigg och busig häst som jag lyckades omvandla till en harmonisk och samtidigt laddad och energisk dressyrhäst. Spargo är ju den som fick pappa att åka av med buller och bång för ett tag sedan, ett år på ett ungefär skulle jag tro. Men i måndags så var han stadig, stabil och laddad. Vi red utan stigbyglar, vilket gjorde ridningen lite extra krävande. Men samtidigt nyttigt, för kroppsligt blir jag stabilare och starkare desto mer jag rider utan stigbyglar.

Spargo är ganska svår, kan man rida honom bakifrån och framåt emellan hand och skänkel så får man inte tappa honom för en sekund. Gör man det så blir det en flygtur då han får chansen att ladda ur. Men klarar man av att rida honom så wow.

Jag hade problem i måndags, jag tog för mycket tryck i honom och fick emellanåt en stark häst, något som jag fick jobba med igenom att göra övergångar och samtidigt hålla ihop honom. Det blev svettigt, men jag tror också att jag faktiskt inte riktigt red 100%, jag vart lite slarvig i slutet och det får inte hända. Från den minut jag sitter upp, till den minut jag sitter av ska hästen få bästa förutsättningar för att prestera så jag måste verkligen fila på det där så jag orkar rida en timme seriöst utan att tappa emot slutet eller bli slarvig.

Det är skillnad på att vilja rida på hobbynivå och vilja rida på högre nivå. Dit kommer jag inte om jag slarvar.

SAM_1175

//Malin

Hoppträning Morris 10/5-16

Det känns som om att någonstans så har något börjat lossna för mig och Morris, tidigare har det varit ganska kämpigt att hitta en bra galopp som gått att hålla igenom hela banan. Men senaste tisdagen så hade något helt klart lossnat och han kändes oförskämt fräsch och bra. Helt enkelt lite mera wow än vad han egentligen brukar vara.

Jag tror envisheten har börjat gett resultat, han vet vad som förväntas av honom på hoppträningen och att jag faktiskt får igenom det.  Vi har inte brytt oss så mycket om formen, vilket vi egentligen borde men det har varit av en orsak. Jag har helt enkelt haft fullt upp med att få honom att gå fram-fram-fram för skänkeln. Han är inte så snabb i sig själv så man får lov och rida för det.

Men förra veckans hoppträning var helt klart godkänd. Tyckte också att förbygeln satt som sydd åt honom (visst den hänger lite i nedre regionen men det är ok) martingalen med sin resår var också prima prima. Mycket väl godkänt.

Men den som får MVG++++ är helt klart Morris, min lilla tiger.

Dock så handlade det mest om att landa i rätt galopp och vägar (snabba svängar) förra veckan. Så det vart inte högre än typ 70(Dock så tycker jag det är sjukt svårt att avgöra höjden haha, allt under 1 m ser ut att vara typ 50cm haha).

SAM_1162

//Malin

Månadens favoriter

favoriter maj

En liten lista med månadens favoriter jag plockat ihop, satt upp dem i ordning också för att vara extra tydlig. Dock så ligger inte hjälmen eller stiglädren så långt borta. Både hjälmen är trasig (ändå rider jag med den, smart där).Och stiglädren har varit trasiga i snart ett år, men de har hållit ihop. Dock så är jag väldigt intresserad av att prova Free Jumps nya pro grip stigläder istället för originalen.

I varje fall så ska jag köpa ny hjälm innan hösten, det blir en GPA speed air tone in tone. Vilket är den snyggaste hjälmen. Att det sedan blir svart är het enkelt för att jag har svart utrustning. Även om brun tone in tone är snyggt som satan.

//Malin

Att bygga upp sig själv.

När vi flyttade ifrån Hamre till Hark så var mitt självförtroende i botten, det gällde främst hoppningen som då låg på en nybörjarnivå ungefär. Det handlade om att ta sig över hinder på typ 50 cm. Det satt en spärr i huvudet som inte ville ge med sig efter att jag kraschade med en av hamres ridskoleponnyer i en studs. Det gick sisådär med hästvalet på egen hand när vi började rida för Erik Berggren. Men när Malin och Erik gick ihop sig och tog fram en trygg och stabil häst så vart det en vänd punkt. (Nu pratar jag om Flingan). Jag var fortfarande livrädd men det ponnyn tog mig samtidigt framåt och gjorde inga försök till att undermindera mitt då ostadiga självförtroende. Hon hoppade det hon skulle och de enda gånger hon stannade var när hon var tvungen och göra sitt behov. För att gå på toan och hoppa samtidigt var inte OK enligt henne.

Flingan hoppteknik 1

Jag har nog mycket och tacka min envishet och den där vita ponnyn för att jag utvecklades framåt. Nu så ställer sig nog många frågan ” men din tränare då? Gjorde inte han något bra?”. Erik var och är fortfarande den bästa hopptränare jag haft chansen att rida för. Han slår alla som jag haft igenom tiderna med hästlängder. Tack vare hans lugna och pedagogiska sätt så har jag blivit en starkare och självsäkrare ryttare. Han drog mig inte framåt utan vi gjorde en deal. Fick jag bestämma höjd, så fick han bestämma att jag skulle hoppa alla hinder utan att svänga åt sidan eller lägga tusentals volter. Det var den dealen som gjorde att jag kunde slappna av och utvecklas framåt. Jag litade på honom, att hans utbildning och framför allt egna meriter och erfarenheter byggde upp en bra bana, bra grund och bra förutsättningar för mig som ryttare att utvecklas. Det handlade just då inte om att hoppa de högsta hindren eller vara bäst i andras ögon. Det handlade om att ta sig över en jobbig tröskel.

Kalla med sina nya vita benskydd.

Det finns hästar som har hjälpt mig mer än andra och Flingan är inte den enda, Kalla till exempel stod för mycket av min utveckling under tiden på ridgymnasiet. Hon var min bästa vän där nere, då räknar jag henne framför alla andra som fanns. Både människor och djur. Hon var en sådan där stötte pelare som fick en att våga hoppa det här hindret. För jag visste att hon inte skulle göra något dumt. Att sen jag fick dåliga vibbar ifrån annat där under tiden på VRG har med annat att göra som görs bäst i att glömma. Hon lade nog grunden för ett bra självförtroende innan olyckan.

2012838388.jpg

Sen finns det även hästar som jag älskade bara för att de var som de var. Säcken till exempel eller Color of Spectrum. Han var den envisaste och jobbigaste ponnyn på ridskolan men han var också den tryggaste när det kom till hoppning. Det var även han jag tävlade min första 90 cm(dock inte på bilden haha) på även fast jag bara ridit under en kort tid. Förmodligen det dummaste jag har gjort. Men jag kunde göra det för att han var trygg och en ledare.

Folk som tror och tycker att Läromästare är tråkiga och oanvändbara är nog egentligen ganska rädda för att erkänna att de har brister. De väljer egentligen de svårare individerna och tror att deras okunskap kan matchas in med en svår häst som kanske inte har så mycket kunskap den heller. Att lära sig tillsammans. Fungerar nog i flera fall, men när det kommer till ridningen så kan man aldrig lära sig nya saker, lära en häst nya saker eller få ett bättre självförtroende om hästen inte har en utbildning i grunden, du har en utbildning eller hästen inger ett förtroende. Jag har inte lärt mig allt jag kan, jag kommer alltid hamna på en häst som kan lära mig något nytt och det är så ofantligt roligt och spännande.

Jag får chansen att idag rida unghästarna och ponnyerna på ridskolan, de hästar som för ett par år sedan varit omöjligt och jag trivs som fisken i vattnet. Även om jag egentligen i hemlighet sitter och hoppas på chansen att ha en egen häst på något sätt så finns det ändå tillräckligt med kunskap i hästarna på ridskolan för att jag ska kunna vara nöjd tills min egna ekonomi är ordnad så pass att jag kan hålla en häst.

Med det sagt så ska man aldrig låta en annan människa, oavsett om den är ridlärare, med i samma ridgrupp eller utomstående utan några som helst ridkunskaper. Få lov att minimera dig själv som person eller hindra dig i din utveckling. Passar inte tränaren för dig, leta nytt. Är det den enda tränaren på ridskolan där du rider så sätt dig ned och för en diskussion med antingen den de handlar om eller den som är ansvarig för ridklubben.

flingan hoppteknik

Idag så hoppar jag med Morris, en väldigt trevlig och stabil häst. Han är förmodligen lite mindre läromästare än de flesta andra på ridskolan. Men med sitt schyssta sätt och trevliga attityd och förkärlek för hoppning så har vi roligt. Vi är och vänder på 80 cm för närvarade utan problem och det känns som om att 90 cm inte är så lång ifrån. Det är ett mål för året i varje fall att ta oss runt på en 80-90 bana. Just nu ligger det nog mest hos mig själv att utveckla mitt egna självförtroende snäppet mer än vad det är idag så vi kan hoppa den höjden. Hästen har inga problem med 80 cm det är lätt som en plätt enligt honom. Men att skynda långsamt är något som har visat sig fungera hittills, så jag tänker inte stressa. Just nu ska vi få ihop allt igen efter förra hoppträningens avramling och se till att 80 cm inte är ett problem. Sen tar vi det därifrån. Över under eller igenom.

 

//Malin

Uteritt/hoppning? Orio

Uteritten igår var välförtjänt, det är hemskt kvavt i ridhuset så där hade vi förmodligen dött av värmeslag. Så uteritten låg bra till hands, helt enkelt. Det var ändå varmt ute och behagligt bortsett ifrån alla insekter som surrade. Men sådant får man ta.

Vi red inte så seriöst, lite lösgörande och öppnor och slutor, flyttade lite och jobbade med inramningen. Höjdpunkten tyckte Orio var när vi fick trava runt en av de större gräsbelagda åkrarna. Det blev en stadig, avslappnad och trevlig häst. Lugn och behaglig och med fint tryck i sig. Det är härligt när en så pass känslig och lätt uppjagad häst kan slappna av och bli stadig i formen.

Det vart ingen galopp i sommarhagen där vi red, även om jag och Orio spanade lite extra emot terränghindren där hehe. Den var väldigt knölig och obekväm. Mycket grästuvor som gjorde att hästarna snubblade så vi gick tillbaks till utebanan.

Där stod det faktiskt hinder framme. Så allt avslutades med att vi fick rulla över en bock ett par gånger. Orio och jag tyckte det nog var minst lika roligt haha. Även om Orio kokade över lite och fastande snurrandes runt på en volt så skötte han sig.  Han kom snabbt till ro efter att vi rullat över bocken och vart lika avslappnad igen. Trevligt trevligt.

Ikväll nalkas hoppträning igen på Morris♥ har inte tänkt åka av igen det räckte gott och väl förra veckan. Så länge jag håller huvudet kallt och tänker så ska det gå bra.

Dock så hoppas jag att vi får rida på utebanan, för det är på tok för VARMT i ridhuset. Det är som en bastu. Jag har ingen lust att få hjärnan kokt som ett hårdkokt ägg.

älskade häst

Världens finaste och mest saknade häst får stå för bilden ♥Liberty♥. Hoppas du vilar i frid.

//Malin

Frågor och svar.

Tidsinställt

Tänkte slänga ihop lite frågor bara för att jag hade otroligt tråkigt, så lägger vi det som tidsinställt för måndag tänkte jag då jag är i stallet på kvällen.

Vilken häst tycker du har utvecklat dig mest som ryttare? varför just den hästen?

Personligen så tror jag att den hästen som tagit mig längst är Morris, inget ont emot alla andra underbara individer jag ridit och rider. Visst Flingan hjälpte mig över den första tröskeln och henne är jag för evigt tacksam emot. Toppen ponny helt klart, men idag den senaste perioden så har Morris verkligen tagit mig ett steg längre. Han lär mig alltid något nytt och hans sätt att vara på är väldigt tacksamt. han gör det ska och ingjuter väldigt stort förtroende. Vi är ett radarpar och han är mitt lejonhjärta.

Vad för typ av häst passar dig bäst?

Oj, en fråga som för ett år sedan hade varit “stallet snällaste häst”, men idag som mera erfaren ryttare och stadigare så säger jag nog att jag trivs bäst med de hetare individerna. De individer som man får ha full koll på ständigt, känns som om att de utvecklar mig mest idag faktiskt. Även om de stabilare hästarna är toppen emellanåt.

Hur är Morris temprament-mässigt?

Utifrån temperamentet så är Morris väldigt lugn, stabil och säker. Han har blivit en väldigt trygg häst (förut var han tydligen rädd av sig osv). Han är ett lejon som alltid ställer upp, han bangar inte för mycket. Hans attityd är helt enkelt “JAG KAN”. Vilket jag älskar. Världens mysigaste lilla häst.

Finns det någon häst du skulle vilja prova kändis/icke-kändis häst?

Jag tror just nu de nya unghästarna på ridskolan ligger bra till hands, alltid trevligt att få sitta på de nya små individerna som är lite grönare i ridningen. Är väldigt sugen på en av ridskolans c-ponnyer som är ofantligt söt, ser känslig och trevlig ut ifrån sidan. Kändishäst skulle väl bara Totilas eller RGBS Casall.

Vad är det högsta du hoppat bana/enstaka hinder på tävling/träning?

Högsta enstaka hinder (som jag räknar) är 100 cm för flera år sedan (typ 2013 haha) och bana är 90-95 cm på träning. Tävling (p&j’s) är 80cm med Morris (som vi för övrigt petade i).

Om du var tvungen att rangordna dina favoriter i stallet hur skulle den listan se ut. (de hästar du ridit).

Det skulle se ut såhär, Joey, Morris, Spargo, Elviz (som tyvärr inte finns i livet längre. Hemskt välriden häst), Kotten och Silvra.

Sto, hingst eller valack?

Förmodligen valack, ston är roliga men nej har ridit mest valacker så trivs bäst på dem.

Yngsta hästen du ridit?

En av ridskolans små busfrön en vit D-ponny ifrån Irland som heter Tullynavin Joey. Busungen Joey som älskar att fara runt som en liten groda på ridlektionerna och göra luftrörelser. Född 2010 e. Laerkens Cascade Dawn ue. Currachmore Cashel.

//Malin

Ridhjälmar

16426

Min nuvarande hjälm sjunger på sista versen, efter att jag åkte av på förra hoppträningen så det small så fick den sig en törn. Så nu är den väldigt extra obekväm att bära och förmodligen inte helt säker heller.

Så nu går jag och funderar på hjälm. Jag älskar brun utrustning (men har svart..haha). Har inte tänkt byta ut den heller, men undrar hur fult det är med en Brun hjälm till svart utrustning? Det blir nog väldigt utstirrat och konstigt kan jag tro.

Det jag är mest intresserad av är en tone in tone Gpa Speed air (gamla modellen) men den är utgående sortiment och förmodligen inte ens godkänd enligt de nya reglerna som kommer. Pappa har en GPA speed air evo +. Väldigt snygg hjälm, men originalet är alltid min favorit. Jag vill och tänker inte vänta fram tills de nya derektiven kommer. Eftersom att jag åkte av och slog i huvudet (slog i hela vänster sida med för den delen) så tror jag inte hjälmen faktiskt är speciellt säker.

Vi får se vad som händer på den fronten. Men det blir en GPA om det sen blir en Speed air eller Speed air evo+ får tiden utvisa. Men som sagt svart men blir det i svart/titan eller svart/svart?

//Malin

Fynd och smörjande i solen

Igår så hängde jag på pappa till Glada Hästen då han skulle köpa ett par ridbyxor, dock så hitta han inga. Jag fick mig ett gott skratt dock, då de enda jag hittade var “inte så fula”. Tänk att män ska få nöja sig med sådant? Ska inte de också kunna ha samma förutsättningar och valmöjligheter som oss kvinnor?

Det tåls att tänka på alla butiker som säljer hästsaker. Köp in mer åt männen så de har mer valmöjlighet.

Men nu över till mitt fynd, jag har lääänge letat efter en martingal åt Morris som jag kan ha ihop med tränset. Så igår hängde en förbygel där lite snyggt och prydligt i Glada Hästens begagnade avdelning. En förbygel med resår martingal (det går inte av för hackor de, svåra och få tag på). De är inte lika stumma som en vanlig martingal så de sitter inte fast lika mycket om de drar upp huvudet, utan ger en fjädrande känsla. Praktiskt tycker jag + att jag har den sen åt min egna häst jag så småningom ska köpa. Slår två flugor i en smäll helt enkelt.

Svart läder med grön resår och gula detaljer med silver spännen. Allt inprickat i ett enda paket.

Så igår så satte jag mig ute med all min utrustning (stigläder, stigbyglar, träns och förbygeln) och putsa i solen. Mycket trevligt och mysigt var det minns sagt. Får fixa en bild när Morris har på sig den på tisdag också. Blir att hålla lädret i god kondition nu, det var fasligt mjukt och fint.

 

WP_20160506_003

//Malin

Nya ridbyxor

Var och försökte hitta ett par nya ridbyxor idag, bläääää det bästa som fans var ett par som “inte var så fula” ……. Finns det inga herr ridbyxor som är snygga….. Vad är det för jädrans diskriminering, till damer där finns det hur mycket som helst att välja på, men i herr fanns det kanske 6 olika att välja på.

//Anders